lördag 27 september 2008

"Jag är alltid halvvägs upp för era stuprännor mina vänner"

Håkan är fatastisk. Det var så fint och underbart på alla sätt. Vi stod långt fram, fast vi fick ju köa i tre timmar för det. Det var det värt. Jag freakde ut lite när de tog ut Håkans gitarr på scenen för att testa den. Bara det.

Jag grät när han spelade Rockenroll, blåa ögon - igen Det var så vackert. Såpbubblor och massa skum i hela luften. Håkan på knä i början av låten.


Och Hurricane var med och sjöng jättemycket. De är så fina allihop, hela bandet.
Efter sista låten Vi två, 17 år och fått med hela publiken på "Ooohoohoh, ooohoohoh" så fortsatte vi när låten var slut. Håkan och Hurricane satte sig på scenkanten och bara lyssnade. Det var vackert. <3
När allt var slut sjöng vi: "OM DU VILL HA MIG NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄTT OM DU VILL HA MIG NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄTT OM DU VILL HA MIG NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄTT OM DU VILL HA MIG NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄTT OM DU VILL HA MIG NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄTT OM DU VILL HA MIG NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄTT OM DU VILL HA MIG NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄTT OM DU VILL HA MIG NU KAN DU FÅ MIG SÅ LÄTT"
Då kom håkan ut på scenen igen och sa: "Men ni har ju redan fått mig!" och log sitt fina leende. Jag dog.
Jag älskar den mannen.
ox,
Linda

0 kommentarer :